Har en tanke om att när jul är över då kommer det gå fort ny börjar det bli jobbigt för ryggen men psykiskt känns det faktiskt som jag mår
Bättre...det vill säga när jag inte blir kallad för tjockis..och att jag aldrig velat ha barn osv. Ni kanske inte förstår det men ja blir ledsen oavsett om inte ni menar nått illa med det..jag har alltid haft problem med självkänslan och det här med å äta det hjälper då inte om ni säger att jag är en tjockis. Jag vet inte hur andra gravida känner sig när nån säger det till dom.

Iaf så väntar jag nu på snön...åå jag gillar vintern dock inte när jag från och till får fruktansvärt ont i öronen men sånt tänker man inte på när snön är här :D . Hundarna blir överlyckliga när det kommer bör då vaknar dom upp ur höst koman :D är så underbart att se.

Nu är det snart bara en veckan kvar tills vi åker till Gbg på vår weekend ska bli underbart å bara få vara, ta hand om varandra och bara njuta ska bli så skönt! Tanken var ju att vi skulle åka på brällopsresa nästa år men nu blir det ju inte så eftersom vi får tillökning så därför tar vi en weekend så länge å tar vår resa längre fram i livet. Allt blir inte alltid som man tänkt sig så att säga.

Ja då har ja snart passerat 60% av graviditeten å min rygg dödar mig får inte sova nått på nätterna ligger jag på sidan gör det ont ligger jag på rygg gör det ont, finns det någon som har tips jag har försökt med att palla upp kuddar å så men det funkar inget bra..

Idag tänker jag ignorera smärtan en stund å ta mig en promenad å samla lite prylar till jul pyssel...blir galen av att inte röra på mig. Idag får det ta den tid det tar helt enkelt men ut ska jag.

Denna helgen finns det inget planerat alls skönt..

Ja då har ja varit på mitt första vatten gympa pass å (ursäkta språket) satan! Va jobbigt å smärtsamt men å så skönt de va å röra på sig...konstigt nog verkar jag alltid hamna i grupper där ja känner mig som världens yngsta och helt mal placerad men jag tänker inte bry mig då jag är där för min kropps skull..jag är ju ganska blyg i grupp så jag håller mig gärna på min egen kant.

Trodde inte jag skulle komma iväg först då ja knappt kom upp ur sängen i morse hade så fruktansvärt ont men är glad ja kom iväg, men nu blir de vila resten av dagen är helt slut och har ont som ett as.. Så ha en fin dag alla!

Den här helgen verkar mycket känslor släppt. Har tittat på min man många gånger denna helgen å tänkt på va lyckligt lottad jag är.
Jag har min lilla familj på 4 som kommer utökas till 5 med ett liv som vi skapat. När man tänker så blir det plötsligt väldigt häftigt istället.

Jag tror helt enkelt att det blir vad man gör det till, har börjat märka att jag tycker att människor krånglar till det mer än vad det behövs...
I morgon börjar jag även vatten gymnastik för Foglossningen ska bli skönt å få röra på sig ordentligt iaf 1 gång i veckan :)

Så några dagar har varit riktigt bra och jag hoppas det håller i sig, nu längtar jag mest till vår weekend i Gbg då ska vi njuta till fullo äta god mat å bara vara det
Är vi värda!

Igår träffade jag en gammal god vän som oxå väntar barn och jag måste säga att va skönt det är när någo. Förstår vad man går igenom.

Jag märker att många inte förstår hur jag mår och vad jag menar. Jag har
fått höra många gånger nu att "när du känner lillan i magen blir allt mycket lättare..tyvärr jag känner fortfarande inte känslan av att det är underbart för mig är det mest en väldigt konstig känsla.
Jobbig när min sambo inte kan känna vad jag känner, jag undrar ofta vad han tänker, vad han går igenom.

Allt jag önskar just nu är att få sova ordentligt, vakna å känna mig fin och vara smärtfri.

Va guld värt å få prata med M som går igenom lite samma som jag där ser man de är inte bara jag. känns sköt å inte bli dömd på nått sätt å vis :)
Så med det säger jag trevlig helg!
Kommentera gärna på bloggen istället för på Facebook

Har varit å handlat med min mamma och kände mig riktigt deppig och tillbaka dragen..min tanke när ja skulle har barn va att ja även skulle ha pengar så jag kunde handla saker till henne...när jag gick runt i butikerna så gick det upp för mig att jag kommer inte kunna köpa nått som ja vill hon ska ha ja kommer få skrapa ihop pengar för å ens kunna betala mina egna räkningar..min sambo kommer få dra det största lasset än en gång å det var inte så det skulle va!! Jag skojade med mamma å frågade om man hade ångerrätt på å få barn..(ja menade det inte!) men jag är så himla rädd för jag inte kan ge henne de jag vill..
Ingenting blir som ja tänkt mig från början...jag känner mig uppgiven och jävligt rädd...

Ja vilken röra..att man aldrig lär sig...
Jag har försök hitta ett fack som vill hjälpa mig och fÅtt bakslag många gånger pga av att jag inte har arbetsuppgifter som passat in. Men nu har jag äntligen fått tag på ett fack som jag faktiskt kan va medlem i. Men då kommer nästa problem eftersom jag inte varit medlem innan så gillar dom inte riktigt att man Vill bli medlem när man behöver hjälp...för många går ur efter dom fått hjälpen...man sätts ju i skiten men jag får väll skylla mig själv..
Men ho. Skulle iaf hjälpa mig så jag blir medlem å de tänker jag fortsätta va så jag inte hamnen i detta igen.

Det visade sig oxå att när man bara är uppsagd muntligt då är man inte uppsagd..
Så visade det sig att om jag kan bevisa att det inte är "arbetsbrist" som är riktiga grunden så är det diskriminering som gäller..och hur många gravida har säkert inte hört att dom blir uppsagda pga "arbetsbrist" när det i själva fallet är för dom är gravida...tyvärr tror ja inte att jag är nått undantag, tyvärr kommer det nog aldrig gå att evisa detta heller...nåja jag får ta en dag i taget.

Att få sova ordentligt på nätterna är omöjligt foglossningen gör ont å det är jobbigt att vända sig... Trodde man skulle få sova hyfsat innan "lillan" kommer men det kan ja nog glömma..kan ju hoppas att hon kommer in i bra rutiner fort iaf :)

Ibland undrar jag varför man utsätter sig för å skaffa barn kroppen och humöret är ju allt annat än va det va från början tanken har ju slagit mig att tänka om man inta får tillbaka allt det "vanliga" jag beter mig ofta på ett sätt som förvånar mig själv... Och jag känner mig absolut inte fin på nått sätt å vis...
Många kvällar gråter jag i ren panik å undrar om mitt å min sambos förhållande någonsin kommer gå tillbaka någorlunda till va det var innan.. Han ä är verkligen mannen i mitt liv, kan inte förstå dom som säger att dom älskar sina ban mer än sin man. Vad jag ser det så är det två helt olika typer av kärlek.
Jag hoppas verkligen att jag kommer bli mig själv igen..

Men dom en glad sak så kan jag berätta att i början va det värre mycket värre min sambo orkade inte ens med mig vissa dagar pga av att jag bara gnällde å va ledsen..

Det är väll aldrig fel å säga att man är rädd för vad komma skall för oss är det ju okänt vatten...å det är skrämmande men spännande samtidigt.
Å ja verkligen längtar tills hon är här så ja kan röra på mig igen utan att hela kroppen gör ont.

Hellre utan sömn. Pga av en bebis än en kropp som smärtar.
Å jag tror verkligen hon kommer se ut som sin pappa :) mina hjärtan!